Historien om Törsleffs

1892

Från matbutik till tillverkare

Dessa två ståtliga män grundade Törsleffs när importerad mat blev tillgänglig för den allmänna befolkningen. Valdemar Tørsleff bosatte sig i Skive år 1892 som köpman. År 1897 flyttade Valdemar till Århus och startade en grossistverksamhet.

År 1923 blev grosshandlaren Victor B. Strand delägare i företaget. Han var en visionär man med många idéer och Törsleffs började i senare skede utveckla sina egna produkter.

Victor B. Strand var också mannen som såg till att registrera de många varumärkena – som småningom blev namnen på produkterna. Hans nära samarbete med konstnären Henrik Hansen gjorde att det kreativa tänkande när man valde rätt ”linje” för annonserna. Det var också Victor som kastade sig över modern marknadsföring, långt innan konceptet var känt i landet. Och det var han som startade Husmorstjänsten år 1939 och ordnade utgivningen av de första kokböckerna år 1938. På så sätt fick han en nära kontakt med den enskilde konsumenten.

De ikoniska produkterna

En av de första produkterna var vaniljsockret Vanila – som fortfarande är ett av de mest kända märkena i Danmark. Senare tillkom det flera varor – bland annat syltprodukterna Atamon och Melatin. Designen på Vanila och Atamon designades av Århuskonstnären Henrik Hansen och med tiden har designen förändrats. Vanila har funnits på marknaden i mer än 80 år.

1915

Kvinnor får rösträtt!

1915 var ett märkesår år i Danmark: Kvinnor och tjänstemän fick rösträtt – men det förändrande inte mycket för kvinnorna. Det var fortfarande de som hade allt ansvar i hemmet.

1926

Vanila – dagens snabbmat

Fram till 1920-talet gjorde husmor sitt egna vaniljsocker genom att skapa de små svarta kornen ur vaniljstängerna och blanda dem med socker. År 1926 lanserade Törsleffs färdigblandad vaniljsocker under namnet Vanila.

Vaniljsockret är möjligtvis Danmarks allra första färdigmat och skulle hjälpa husmor att spara tid.

1927

Innovation

Tidigare var man tvungen att blanda två olika aktiva ingredienser för att få till sin deg att jäsa. Törsleffs gjorde sitt första blandade bakpulver – så det blev lättare för degen att jäsa. Senare skickade Törsleffs te till marknaden och började tillverka många andra färdigblandade produkter – exempelvis pepparkakskrydda, kaliumklorid, syltkryddor m.m

1933

Vanila vinner guld!

År 1933 vann Vanila guldmedaljen för bästa bakningsprodukt på bageri- och konditoriutställningen på Tivoli och Törsleffs vann bland 150 utställare. Än idag kan man fortfarande se referensen till guldmedaljen på botten av Vanila förpackningen.

Idag har vi valt att ersätta teckningen av Jena Zena på förpackningen med en teckning av vaniljblomman, men det är fortfarande de gröna ränderna inspirerade av bambu som kännetecknar förpackningen.

1935

Atamon – nya konserveringsmedlet

Före 1930-talet hade man använt alkohol, exempelvis rom eller konjak, för att konservera sitt hemmagjorda sylt. Men i början av 1930-talet tillkom skatt på sprit. Törsleffs utvecklade och producerade konserveringsmedlet Atamon.

I många år prydde det bilder på Jena Zena Vanila och en kinesiska kock på Atamonflaskan. Jena Zena var en elefantskötare som kom och besökte Århus med sina elefanter. Den lokala konstnären Henrik Hansen blev inspirerades av Jena Zena och hans assistent Abu och gjorde därefter teckningen som kom på Vanila.

Det var också Henrik Hansen som designade den leende kinesiska kocken som prydde atamonflaskan i många år. På 1930 talet var kinesiska kockar mycket hyllade, därför fungerade illustrationen som en garanti för kvalitet.

1930-talet

Melatin – sylt på 10 minuter

När man använde Atamon behövde man inte använda stora mängder socker som annars skulle ha använts för att få hemgjord sylt och marmelad att hålla längre.

Socket gav sylten en konsistens, men med det nya geleringsmedlet Melatin kunde man använda mindre socker. Klockan bredvid syltburkarna på produkten symboliserar att det går snabbt och enkelt att tillverka sin egna sylt med Melatin.

1938

Kvinnornas kall

1917 och fram till 1920 uppstod det många husmorsföreningar runt om i Danmark. Husmorsföreningarna ansåg att kvinnornas kall låg i hemmet. Hemmafrun var en statussymbol.

1938 började Törsleffs ge ut kokböcker med recept på god vardagsmat. Snart släpptes även böcker med sylttips och bakrecept. 1939 uppstod Torsleffs Husmorstjänst.

1939

Hela Danmarks kök hjälper till

Det var Kirsten Hüttemeier (1914–2003) som drev Törsleffs Husmoderstjänst 1939–43. Hon svarade på hemmafruarnas frågor och skrev samtidigt Den gröna syltboken, Den gula dessertsboken och Den blå bakboken. Böckerna finns kvar på många kökshyllor än i dag.

Hüttemeier var framgångsrik i skrivandet, så hemmafruarna fick själva lust att kasta sig ut i syltning och bakning. Hon skrev på ett mycket uppfinningsrikt sätt – typiskt för den tiden då många föremål saknades i hyllorna.

Den gröna syltboken gavs ut första gången 1938 och kostade 1 DKK. Sedan dess har den getts ut i 1,8 miljoner kopior och är en av de mest sålda kokböckerna i Danmark.

1940–45

Modern marknadsföring

Victor B. Strand arrangerade stora evenemang – till exempel i Odd Fellow-palatset i Köpenhamn. Åren under ockupationen under andra världskriget lockade Törsleffs evenemang många hemmafruar, som fick goda råd om hur man lagar god mat i en tid av brist på vanliga varor och ransonering av gas.

1960-talet

Utveckling och bosättning

Under 1960-talet förändrades rollfördelningen i hemmet. Begreppet hemmafru höll på att avvecklas och kvinnor kom i stor utsträckning in på arbetsmarknaden. Det innebar dubbelarbete för kvinnorna och de gamla husmoderdygderna lades på hyllan.

1990-talet

En come-back till hemmalivet

Intresset för att baka och sylta kom starkt tillbaka i slutet av 1990-talet, då fokus återigen låg på värdet av hemlagad mat. Intresset är återigen superaktuellt idag – nu när hembakning och egen sylt är högt efterfrågat. Men det ska vara enkelt när man ska baka eller sylta.